Min egen köttbullsgryta

Nu har jag äntligen en 'Terma'-gryta i mitt hem. En komplett gryta, den stora varianten, och inte bara ett lock. Min egen köttbullsgryta. 'Terma' tillverkades på Gustavsbergs porslinsfabrik och formgavs av Stig Lindberg för H55-utställningen. Jag känner ingen panik att hitta andra delar ur serien, för det var precis den här grytan jag ville ha. Sicken tur då.

Foto © AL

Jag tänker Reijmyre, vad tänker ni?

Den här vasen köpte jag av ren nyfikenhet eftersom den inte kostade mer än en tia. Jag tänker på Reijmyre glasbruk när jag studerar vasen, men jag hittar inga bilder eller annan information som kan bekräfta den teorin. Vad tänker ni där ute?







Foto © AL

Kjells mellanstora Lyra

Det här är 'Lyra' (KB59/63), ett glas som Kjell Blomberg formgav 1959 för Gullaskruf glasbruk. När jag köpte glasen så var det formen och färgen som jag gillade, att jag sedan kom på att det är Gullaskruf är en ren bonus.
Glaset 'Lyra' finns i 3 storlekar som man kan stapla i varandra. Det här är mellanstorleken som är 7 cm hög. Kvar på loppisen lämnade jag 3 stycken av den minsta storleken, vilket jag givetvis ångrar nu, men dom var så väldigt yttepyttiga, som en större fingerborg, fullständigt opraktiska. 'Lyra' finns även i blått (och förmodligen även i klarglas).

Foto © AL

Retro även i skogen

Den här orangeröda svampkniven kommer från NilsJohan och är enligt mig superfin. Man måste ju köra retro-stilen i alla lägen, även ute i skogen.







Foto © AL

Snabblöst fyndgåta

Dessa coupeskålarna hittade jag för ett tag sedan. Jag visste inte vad det var, om dom var gamla eller nya, det enda jag visste var att jag gillade dom. Av en slump såg jag sedan en bild på Porslinsbloggen och insåg att även dom här borde komma från Sea glasbruk. Färgen och formen stämmer. Det enda som saknas är själva glastrådsdekoren. Ibland går det fort att lösa fyndgåtor.





Foto © AL

Bloggutmaning: Salt- och pepparströare

Det blev bestämt att bloggutmaningen den här gången skulle handla om salt- och pepparströare. Jag har inte samlat på mig ströare och har därför bara två par att visa upp, ett som används varenda dag och ett som mest står i hyllan som prydnad. Jag har visat er mina ströare i tidigare inlägg, men jag kan slänga in bilderna igen.

Det röda paret i trä är från Danmark.


Det norska paret i porslin kommer från Figgjo Flint.


Syrran M.N har två superfina ströare i serien Familjen Pepparson från Jie. Förmodligen används dom inte alls, utan står som prydnader. Eller hur syrran?


Foto © AL

Här har ni andra bloggare som kör på kryddtemat idag. Jag kan tänka mig att det finns dom som har betydligt fler salt- och pepparströare än vad vi har.

Allt det gamla goda
Clinens ljuva femtiotal
En omaka kaffekopp
Fåglarna
Fynd eller ej
Gamla Konsum i Åsarna
Gemytligt
Glas & Lera
H55
Kerstin Kokk
La mômes Old fashioned
Ljuva 50-tal
Leta retro
Lilla dockan
Loppisgalen!
Mangania du älskade och lite till
Porslin och nostalgi
Porslinan
Porslinsbloggen
Precis en sån blogg
Prylodesign
Retrolux
Retroprylar
Retro-Tokig
Skaffaren
Stajnich
S:t Olofs blogg om retro och antik
Teak och orkidéer
The StarChief

Bland det sötaste

Den här söta lilla sockerskålen och gräddkannan är jag riktigt glad över att ha i min samling. Dom tillhör Lennart Anderssons serie 'Randi' från Gullaskruf glasbruk. I vanlig ordning frågade jag syrran M.N om hon var intresserad eftersom hon gillar Lennarts alster, men den här gången fick jag till min stora glädje behålla dom själv.
Som alltid så kom sakerna till användning direkt dom landade i mitt hem. Att min filosofi är "saker är till för att användas" är väl ingen hemlighet. Klarglas kan i vanliga fall vara lite tråkigt, men inte när det kommer från Gullaskruf.




Foto © AL

Gröna snapsglas

6 gröna snapsglas från 50-/60-talet tillhör ett av dom senaste loppisfynden.


Jag jämförde modellen med mina Lilla Ett-glas och konstaterade att det inte var dom. Dom gröna är lite högre och lite smäckrare i formen. Snyggare helt enkelt.

Edit: Glasen är med all säkerhet från Lindshammar glasbruk och har Gunnar Ander som formgivare. Jag ska bara kolla lite mer på om den gröna färgen stämmer.


Foto © AL

Sallads- och vickningsbestick

Jag fortsätter på samma tema och visar andra bestickfynd. Jag har gjort det lite till en sport att hitta annorlunda vickningsbestick från Ståko, dvs Stålkompaniet som lades ned i slutet på 1970-talet. Jag gillar deras saker. "Gallerskeden" längst till vänster kommer från farmor, dom andra har jag loppat själv. Jag anar att det finns massor med varianter där ute som jag ännu inte hittat.

Salladsbestick är en annan sak som jag verkar ha snöat in på. Besticken längst till vänster har Rolf Sinnemark formgivit för NilsJohan och dom är inga loppisfynd, utan bestick som jag fått av mamma när jag flyttat hemifrån (givetvis är dom mina favoriter). Dom andra besticken är av okända fabrikat, kopior av mer kända märken som tex Boda Buffé. Jag gillar dom Batman-inspirerade salladsbesticken.

Foto © AL

Bestickrotare

Jag har blivit bestickrotare när jag går på loppis. Jag är alltid på jakt efter bestick med svarta skaft, speciellt NilsJohan eftersom jag samlar på 'Singoalla' av Adam Thylstrup. Den senaste tiden har jag hittat både 'Singoalla' och andra intressanta modeller.

Favoriten bland besticken är nog en liten smörkniv med svart skaft (som inte är NilsJohan). Har även hittat en 'Betina'-gaffel, en liten gaffel märkt Gense som visade sig vara från Folke Arströms serie 'Facette' och så lite andra udda bestick som man kan ha när man bjuder på buffé (vilket har hänt typ... aldrig).

Foto © AL

M-serien från Gefle

Den här lövliknande skålen från Gefles M-serie finns nu i mitt hem. Det är inte första gången jag har träffat på den här skålen, men det har aldrig blivit så att jag har köpt den. Inte förrän nu. Jag älskar formen, men jag är inte lika förtjust i den matta glasyren. Jag gillar blanka saker, precis som skatorna. När så skålen dök upp en andra gång så tänkte jag: "Igen? Nu slår jag till. Den är min."

Formgivaren till skålen är Lillemor Mannerheim. Jag tycker mig ana att det här är Negro-glasyren och inte Mangania-glasyren. Glasyren är nämligen mer matt. (Benny säger däremot Mangania). Jag inte så säker på vilket nummer den här skålen har för modell M6 är 16,5 cm och M8 är 34,5 cm. Min skål är 24 cm. Är det M7 då eftersom den har mittimellanstorleken? (Där hade jag iaf rätt). I bloggen Mangania du älskade kan ni läsa om både M-serien och svarta glasyrer från Gefle.

Foto © AL