31 juli 2012

Fina påslakan

Jag har även kommit över två fina påslakan. Överst har ni tyget 'Påfågel' från Borås Cotton formgivet av Kaarina Karlstedt på 1970-talet. Det finns en Kaarina Airikka-Karlstedt som har formgivit tyger för Fin-Helen och jag förmodar att det är samma person. Det undre påslakanet vet jag tyvärr ingenting om.





Foto © AL

30 juli 2012

Tyger i grönt och rött

Det är fortfarande svårt att hitta tyger i schtan. Det är utrensat på hyllorna och har varit så i flera år. Det är knappt så det finns enfärgade bomullstyger. Jag vet, upprepning, men jag behöver verkligen få klaga på det här en gång per år. Att aldrig hitta tyger är väl det tristaste som kan hände en loppisfyndande sömmerska.
På loppisen där jag alltid hittade fina gardiner förut har det ekat tomt länge och det är inte så svårt att gissa att det finns dom som får förtur. Vilket gör mig förbannad. Jag kanske är för gnällig, men jag vill inte köpa mina tyger för 200 kr/metern av nån som i sin tur köpt tyget för en tia, det får någon annan göra. Jag vill fynda.

Sedan fick jag information om att det finns loppisar som slänger tyger, som loppisen utanför Jörn. Ibland så tappar man ju hakan. Tydligen är det så jobbigt att tvätta och sortera att man hellre slänger tyger. Jag förstår om det vore 1800-tal, smällkalla vintern och du är tvungen att hacka upp ett hål i isen för att kunna tvätta. Men hallå och välkommen till 2000-talet, det finns tvättmaskiner. Till och med i västerbottens inland. Det är då man vill säga: - Men snälla människa, byt jobb då!

Dom få tyger som dyker upp har mamma hittat åt mig. Som dom här. Finast är stuvbitarna från Saini Salonens tyg 'Ekerö'.










Foto © AL

29 juli 2012

Blå tulpanformad vas från Boda Åfors

Den här otroligt söta tulpanformade vasen på 14 cm köpte syrran på en loppis när jag var nere på besök. Vi har ingen aning om vem som kan vara tillverkare. Det här är en helt okänd vas för oss. Själv skulle jag ha gissat Åfors glasbruk om jag bara fått gissa på glasmassans färg. Så vad tror ni? Svenskt? Finskt? Europa? Nytt? Gammalt?

Edit: Nu är det bekräftat att vasen kommer från Boda Åfors. Det gör att jag blir ännu säkrare på att det är Bertil Vallien. Både jag och syrran är så tacksamma för infon. Yes!





Foto © AL

28 juli 2012

Fabian från Fagerhult

Det här är 'Fabian'. Han är en riktigt klassisk lampa som förmodligen funnits i vartenda svenskt hem under 70- och 80-talet (den har sålts i 4 miljoner exemplar). Min 'Fabianska antingen användas i ateljén eller i "biblioteket". Håkan Fransson formgav lampan 1968 och Fagerhults tillverkade den ända fram till 1997. Den finns både som vägg-, bords- och fönsterlampa. (Information från Hus & Hem)





Foto © AL

27 juli 2012

En gammal stänkflaska

Helt otroligt att jag, en sömerska, inte har ägt en stänkflaska förrän nu. Jag har alltid kört med sprayflaska som är mycket bättre om man tänker vattenfördelningsmässigt. Att använda stänkflaska är fint i tanken, men opraktiskt när man får stora blaffor till vattenfläckar glest utspritt istället för finfördelat med spray över hela tyget.
Nåja, nu har jag en i alla fall en stänkflaska. Givetvis är den av gammal modell och ett loppisfynd. Egentligen var jag ute efter den klassiska från Rosti, men jag är mycket nöjd med den här modellen.





Foto © AL

Diskställ

Jag blev så ledsen när mitt orangea diskställ brakade ihop för två år sedan. Men hallelujah, nu är det ordning och reda igen. Hittade ett liknande diskställ på Folkparksloppisen förra söndagen. Modellen är större och färgen är mer röd än orange, men känslan är densamma. Nöjd med andra ord. En väl investerad tia.





Foto © AL

26 juli 2012

Trasmatta

Luftade min (rätt så) nya trasmatta ute i trädgården. Den passar som handen i handsken i mitt röda kök. Mamma tyckte hon kände igen det här som en 60-talsmatta.

Både min mamma och mormor har vävt mycket mattor, både plast- och trasmattor, men själv har jag inte ens provat. Det har aldrig blivit av. Däremot så låg jag alltid under mormors vävstol när hon hade ställt upp den i köket på vintrarna. Det var mysigt tyckte jag och roligt att se när hon tryckte ner "pedalerna".





Och på tal om att hänga ut och vädra, så hade mina grannar Familjen N hängt ut sin fina filt på balkongen tidigare i veckan. Jag kände mig tvungen att fota den så snygg som den var. Att hitta snygga filter ligger faktist på min "Det-här-ska-jag-fynda-lista", men än så länge har jag bara en filt med samer som jag får visa er en annan gång.



Foto © AL

24 juli 2012

Knallröd handväska

Men härreguuu! Vem kan motstå en knallröd handväska från 80-talet? Men int' då ja'. Och int' för en tia. Jag tänkte använda den utan axelrem, som en kuvertväska.



Foto © AL

23 juli 2012

Lite semesterpyssel?

Någon som känner sig rastlös så här i semestertider? Någon som sitter fängslad inne i en sommarstuga tillsammans med släkten och regnet helt enkelt inte vill sluta ösa ner? Det är då det är dags att plocka fram hobbyböckerna från 60-talet. Varför inte göra en halmstjärna eller vika en egen lampskärm?
Seriöst, dom där lampskärmarna är inte att leka med och nån gång när jag känner mig riktig harmonisk, glad och fylld av tålamod ska jag vika mig en lampskärm. Men det kommer inte bli närmsta tiden, för jag har tusen andra projekt jag ska göra först.





Foto © AL

21 juli 2012

Sea glasbruk

Vi fortsätter visa mer att syrrans sommarfynd, här i form av en skål och en vas i gråblått med trådaktig dekoration. Tillverkare är Sea glasbruk och jag anar att det var på 60-talet.





Foto © AL

17 juli 2012

Sparhöna från Upsala-Ekeby

Den här röda sparhönan fick jag av mamma i våras. Att den är från Upsala-Ekeby det ser man på etiketten, men vem är formgivaren? Jag kan för mitt liv inte komma på det och har t.o.m. lånat boken om Upsala-Ekeby för att kunna komma närmare svaret. Jag hittar inga stämplar undertill och inga bilder på internet.
Någon som har svaret? Har även sett den här hönan med gul glasyr på en bild från Grödinge Keramikmuseum.







Foto © AL

15 juli 2012

30-talsporslin från Gefle

Fortsätter visa upp ännu mer porslin från Gefle när jag ändå är igång. I Västergötland hittade jag två assietter till min samling av 30-talsporslin. Först ut är två assietter ur Arthur Percys dekor 'Tibet' som producerades mellan 1933-43. Modell AK. Den här gången är motivet tryckt i en brun färg, men jag föredrar egentligen dekorer som är svartgrå.



Sedan ett uppläggningsfat ur serien 'Mignon' som producerades mellan 1932-43 modell H. Dekoren är gjord av Herbert Perje. Herbert var anställd som gravör på Gefle Porslinsfabrik mellan 1911-55 och har knåpat fram dekorer som 'Anglo', 'Fenix', 'Hera', 'Alice', 'Ulvåsa' m.fl.



Jag älskar min samling av 30-talare. Min tanke är att samla ihop en udda servis med olika mönster och modeller. Jag har ingen brådska med att hitta saker heller utan köper bara när det är i bra skick och till ett bra pris.
Den här samlingen kommer få växa sig stor i sin egen takt. Det gillar jag. Jag gillar även tanken på att jag inte kommer ha en aning om vilken del som kommer tillhöra samlingen förrän jag står där på nån loppis med ett fat i handen.

Foto © AL

14 juli 2012

Svarta assietter

Jag vet inte varför jag bestämde mig för att börja samla på det här porslinet från Gefle. Förmodligen för att jag blivit inspirerad av bloggen Mangania du älskade... och lite till. Jag tror i alla fall att jag har någon slags plan på att samlingen ska passa ihop med något annat i mitt kökskåp. Vi får se.
Jag tror inte tallrikarna har något namn, men det vet kanske någon där ute. Modellen heter S. Men vem är formgivaren? Är det Arthur Percy eller någon annan? Ser i alla fall på djupstämpeln att assietterna är gjorda på 1930-talet.

Edit: Nu har jag fått information om att det är Arthur Percy som formgivit faten. Skönt att få det bekräftat. Fick även veta det här av Manganiabloggaren:

"De svarta delarna i den svarta "konstglasyren" = lite mer eller mindre oljig yta, kallas ofta för begravningsporslin."





Foto © AL

12 juli 2012

Italienska burkar

Här kommer ännu ett burkfynd gjort av syrran. I helt annan stil än den i förra inlägget kan man väl lugnt säga. Italienskt och 70-talsblommigt. Den gula burken är ett gammalt fynd, medans den röda är av nyare inköpsdatum. Fina att ha i badrummet.





Foto © AL

10 juli 2012

Äldre glasburk

Även syrran hittade en lockskål i gröntonat glas, om än i annan stil och storlek. Fast man kanske ska kalla det för burk snarare än lockskål. Om min skål var gjord för hårnålar odyl, så är den här menad för större saker som bomullstussar. Jag skulle nog placera även den här i 1930-/40-talet. Hade inte lillasyster hunnit före då hade den här burken fått åka norrut med mig. Men man kan inte vara först och stört hela tiden...





8 juli 2012

Lockskål i Art Deco-stil

Den här lilla lockskålen från 20-/30-talet är ett av mina köp från Västergötland. Eftersom skålen är ganska liten så förmodar jag att den tillhör ett toilettgarnityr och inte är en bonbonjär. Den här skålen känns mer gjord för hårnålar än lördagsgodispåsen.
På forumet PES kan ni beskåda en gul variant av min skål och även läsa att lockskålen är importerad från Böhmen.

Edit: Eventuellt kan skålen komma från Rosice i Tjeckoslovakien (Böhmen)





Foto © AL

6 juli 2012

Percys blomglas

Här är en annan av Arthur Percys vasar som finns i min ägo. Ett nyinköpt 15-kronorsfynd. Även den här vasen är från Gullaskruf glasbruk och ingår i serien P551. Just den här vasen kallas P551/21 och är 16,5 cm hög. Jag har sett vaserna i gult, grönt och blått.

Edit: Blomglasen finns i 3 olika former P551/19, P551/20 och P551/21. Enligt information jag fått så finns min vas, P551/21, i 3 storlekar. Färger i serien är mjölkig gul, klar gul, ametistlila, grålila, turkos och indigoblå. Undrar om alla modeller finns i dom färgerna eller om det bara är vissa?
Och nej, vasen är inte skadad i mynningen utan bara ojämnt slipad.







Foto © AL

Arthur Percys turkosa vas

Så här ser Arthur Percys turkosa vas ut när den blir fotad istället för scannad. Den är tillverkad av Gullaskruf glasbruk och är 15,5 cm hög. Jag vet inte vad modelnummret är, och är inte speciellt brydd om att ta reda på det heller, men jag vet att det finns andra varianter i det här serien och även i mjölkigt gult glas.







Foto © AL

4 juli 2012

En somrig vas

Jag trodde nog att jag hade sett dom flesta vasmodeller från Lindshammar glasbruk, men nu har jag hittat en som jag aldrig sett tidigare. Även formgivare K. Kuylenstierna är helt okänd för mig. Vad står K:et för? Någon som vet mer? Höjden på vasen är bara 14 cm hög och den är 7 cm i diametern i botten.

Edit: K betyder Kristina.







Foto © AL

3 juli 2012

Syrrans glasfynd

Efter Smålands-rundturen så fortsätter vi att visa upp mer av sommaren fynd. Här är lite mer av syrrans glasfynd. Först ut är en vit skål i pressglas.





Sedan en liten grön vas. Den är svensk, så mycket vet vi eftersom det står Made in Sweden på etiketten. Men sedan vet vi ingenting mer om vasen.



Foto © AL

2 juli 2012

Rundtur i Småland, del 4 - Sista delen

Del 4: Kosta, Åfors och Reijmyre

Glasbatmobilen susade vidare på Smålands vägar och vi kom fram till Kosta glasbruk. Jag slogs av vilken väloljad turistapparat det här är. Vi hann knappt stiga ur bilen förrän vi fick översätta skyltar åt amerikaner.





Jag försökte hitta en utställning med äldre glas, men det enda jag hittade var en lokal under reparation. Synd. Jag fick nöja mig med att snoka runt på området istället. Här ett blått konstverk mitt på "torget".





Den här väggmålningen i utställningslokal var höjdpunkten under besöket på Kosta. När jag frågade om konstnären så blev utställningstjejen liten ställd och sa: 

- "Vet du vad? Det är faktiskt aldrig någon som har frågat om det tidigare." 

Eftersom hon inte hade någon information tillgänglig så bad hon om min mailadress och skickade snabbt ett svar. Vicke Lindstrand är konstnären. Givetvis. Det var ju han som var chef över glasbruket då och den person som bestämde att Bruno Mathsson skulle göra en utställningslokal 1954. Jag önskar att jag hade tagit lite bilder på lokalen när det var så folktomt. Det får bli nästa gång...



En fin skulptur från 1978 av Bertil Vallien.





Vi körde vidare och stannade vid Åfors glasbruk. Men va? Ingen snygg skylt! Vilken besvikelse... Jag fick fota Ulrica Hydman Valliens färgglada skulpurer istället. Lokalen med utställningar hade måndagsstängt, men det var ändå inget jag ville se. 







När mamma gick in i butiken och beundrade Bertil Valliens skulpturer och glasbåtar för 10.000-tals kronor så stod jag utanför och fotade en rostig skulptur.



Ut i världen igen. Sätt GPS:en på Reijmyre glasbruk!
Efter att ha kört många mil ute i obygden så hittade vi glasbruket, men vi bestämde oss för att köra vidare mot övernattning. Det blir till att undersöka Reijmyre glasbruk en annan gång. Jag har väl aldrig sett så mycket djur som i dom östgötska skogarna. Det kändes som att vi var på djursafari istället för glasbruksjakt.







Det fanns massor med glasbruksorter som vi inte åkte in till, utan bara såg passera som namn på vägskyltar. Ekenäs, Björkshult, Skruv, Rosdala, Åseda, Målerås, Johansfors mm. Men det här var ju en spontan resa som vi begav oss ut på. Det fick bli som det blev. Vi struntade till och med i loppisskyltarna. 
Det var hur som helst roligt att susa runt i Smålands skogar eftersom jag inte besökt glasriket sedan jag var barn. Jag fastnade för Orrefors område och sörjer fortfarande att museet var stängt. Det kommer det inte vara nästa gång jag är där.

Foto © AL